Geggamoja...

Ja vad ska man säga, regn, regn,regn...

Det finns inga dåliga väder, bara, nej vänta nu, nog finns det dåligt väder alltid och hela det här året är ett stort bevis för detta! Nu vill vi ha SOL!

Här hos oss (och hos många andra kan jag föreställa mig) rullar veckorna på i ett högt tempo, skola, jobb, dagis, äta, sova, städa, plugga, mocka och så vidare... Önskar som vanligt att dygnet hade fler timmar, eller att veckorna var två dagar och helgen fem...

 

De senaste helgerna har vi tokjobbat här hemma för att färdigställa en del av vår ladugård till lösdrift för våra småkillar, Elliot och Krux och deras tjejkompis Yrwind, som har varit iväg på bete fram tills igår då vi hämtade hem dom:). Allt gick supersmidigt, de gick på transporten utan mista blinkning och stod så stilla och lugnt under färden:). Att komma ut i ny hage var spännande och nu har de ett stall att gå in och ut ur som de behagar. För första gången har jag en av mina egna hästar hemma på vår gård vilket känns kul!

 

I övrigt sitter jag mest med näsan i gestaltningspapprerna, och kliar mig samtidigt i huvudet... Henke, svärfar och pappa har återigen kommit igång med renoveringen av övervåningen, hoppas och önskar att vi har en färdig övervåning och att Edvin kan få sitt nya egna rum till han fyller tre i slutet på mars, vi får se hur det går...

 

Några bilder från dagen...

 

 

 

Plast och skräp runt om, men fina dubbeldörrar med hemmagjorda höstkransar:).

 

 

 

Enkel att göra, men tar lite tid. Massor av vackra lönnlöv trädda tätt, tätt på en stål-
tråd och tillsist hoptvinnad till en krans. Idéen fick jag ifrån en Allt om trådgårds tidning.

 

 

 

Jag klipper bort alla stjälkar innan löven träs upp på ståltråden...

 

 

 

Nu börjar de gula och röda tonerna övergå till brunt,
men det är minst lika fint! Jag hängde upp kransarna
med breda svarta satinband...

 

 

 

Vackra tidlösan dyker upp när man tror allt håller på och förtvina...

 

 

 

Den ljuslila färgen lyser som klara utropstecken bland allt brunt och gult
under höstens sista andetag...

 

 

 

En annan som trotsar kylan och mörktet, kärleksörten...

 

 

 

Idag har Edvin varit hos farmor och fått massor av uppmärksamhet, vilket han verkar behöva extra mycket just nu. Hon kom och hämtade honom på förmiddagen, med sig hade hon hembakade bullar och matbröd till oss. När vi hämtade lillprinsen ikväll blev vi bjudna på mat, kan man ha det bättre:)?! Jag vill ju verkligen bara mysa och busa med Edde på helgerna, men tempot i skolan tillåter inte att man gör annat på kvällar och helger, just nu har det varit för mycket i mitt tycke, allt pendlande, hela dagar i skolan och sen stora hemuppgifter eller tentor att sköta på "fritiden". Jag vet helt ärligt inte hur vi skulle klara allt utan våra föräldrar, mamma som ställer upp och sköter om mina hästar och passar Edvin ibland, Pappa som hjälper oss med ALLT, från snickrande och den som kommer när källaren är full med vatten till att handla hem ditten och datten till oss när tiden inte räcker till. Svärfar som är här och tålmodigt knegar på med all renovering och svärmor som passar Edvin och bakar bullar:)! TACK!!! Ni är bäst!!!

 

 

 

Tillsist en liten "sneak peak" från övervåningens tak som börjar få färg:).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kramar!